Dagens frihetsideal kan leda till intolerans

Veuillez sélectionner le service que vous souhaitez utiliser :

• Newsvine
• Digg
• Delicious
• StumbleUpon
• Technorati
• Buzz
• Favoris
• Google Reader

Forskningen har hittills antagit att de som värdesätter frihet också blir mer toleranta och välkomnar en ökad mångfald. Men detta positiva förhållande ifrågasätts av statsvetaren Gina Gustavsson i en ny avhandling. Hon menar att de mest populära frihetsidealen idag tvärtom riskerar att leda till intolerans. Ett exempel på detta är resonemanget bakom Jyllandspostens publicering av Muhammedkarikatyrerna.

Den individuella friheten har över de senaste decennierna blivit ledstjärnan framför andra för den yngre generationen i länder som Sverige och USA. Enligt värderingsforskaren Ronald Inglehart, årets mottagare av Skyttepriset i statskunskap, är vi svenskar dessutom världens mest frihetsälskande folk. Det talas därför om en "svenskifiering" av världen.

Men ökad fokus på individuell frihet behöver enligt Gina Gustavsson inte alls leda till mer öppenhet och tolerans. Tvärtom riskerar vissa frihetsideal att föda rop på tvång, förbud och provokation - i befrielsens namn. Den frihetsdyrkande och sekulära majoriteten kan exempelvis uppfatta muslimska kvinnor som vill bära slöja som otillräckligt självförverkligade och därför i behov av att "befrias" genom ett slöjförbud.

Avhandlingen tar sin teoretiska utgångspunkt hos den brittiske filosofen Isaiah Berlin (1909-1997) och hans skepsis mot så kallade positiva frihetsideal.  Medan negativa frihetsideal handlar om att vara obehindrad av andra, fokuserar de positiva snarare på att övervinna inre hinder.  Idén om självförverkligande utgör ett typiskt positivt frihetsideal: Jag måste övervinna mina egna rädslor för att kunna förverkliga mitt sanna jag.

Gina Gustavssons avhandling visar hur även ett på ytan så mjukt ideal som just självförverkligande kan urarta i intolerans. I avhandlingens första del utreder hon Isaiah Berlins varningar för romantiska frihetsideal, såsom autenticitet och självuttryck, något tidigare forskning förbisett. I den andra delen presenteras samtida attityddata från tio rika västländer, inklusive Sverige och USA. Resultaten visar att vi bör skilja på positiva och negativa frihetsattityder även bland gemene man. Negativa frihetsideal leder till tolerans, positiva gör det inte.

Avslutningsvis ger Gina Gustavsson ett samtida exempel på intolerans i den positiva frihetens namn, nämligen hur Flemming Rose, före dette kulturredaktör på Jyllands-Posten, försvarar de Muhammedkarikatyrer som tidningen publicerade år 2005. Genom att granska "Tavshedens tyranni" (2010), Roses bok om karikatyrkrisen, visar Gustavsson att karikatyrerna framställs som en ventil för våra autentiska känslor, något Rose anser vara det mest grundläggande i en liberal debatt - alldeles oavsett dess konsekvenser.

- Rose företräder därmed vad vi kan kalla en "romantisk liberalism": en förrädisk förståelse av frihet och liberalism som inbjuder till provokation och intolerans i autenticitetens namn. För en romantisk liberal är det viktigaste att vara sann mot sig själv, att vägra kompromissa och att hålla fast vid sin ståndpunkt, även om det leder till öppen konflikt och en hånfull ton i det offentliga samtalet, säger Gina Gustavsson.

Gina.Gustavsson@statsvet.uu.se

Läs mer om avhandlingen "Treacherous Liberties" och ladda ner den.

En populärvetenskaplig essä på avhandlingens tema återfinns i senaste numret av Neo Magasin: "Den förrädiska friheten", Neo Magasin nr. 5, 2011

Linda Koffmar